En solcell omvandlar ljus direkt till elektrisk ström, utan rörliga delar och utan att något förbränns. Fenomenet kallas den fotovoltaiska effekten, och det är därför solceller också kallas PV, efter engelskans photovoltaic.
Vad som händer i cellen
En vanlig solcell är en tunn skiva av kisel som består av två skikt. Det övre skiktet är dopat med fosfor och har ett överskott av elektroner. Det undre är dopat med bor och har ett underskott. Där skikten möts uppstår ett elektriskt fält.
När ljus träffar cellen överför fotonerna sin energi till elektroner i kislet. Elektronerna slits loss och fältet i gränsskiktet driver dem åt ett håll. Tunna metallkontakter på cellens fram- och baksida samlar upp dem, och kopplar man ihop kontakterna i en krets flyter en ström.
En enskild cell ger bara drygt en halv volt. I en solpanel sitter därför 54 till 72 celler, ibland delade på mitten, seriekopplade bakom ett härdat glas och inramade i aluminium.
Från panel till eluttag
Panelerna kopplas i sin tur ihop i strängar, så att spänningen blir tillräckligt hög för att växelriktaren ska arbeta effektivt. Det som kommer ut ur panelerna är likström. Hushållets apparater och elnätet använder växelström, och det är växelriktarens uppgift att omvandla den ena till den andra. Läs mer i artikeln om växelriktare.
Efter växelriktaren går elen in i husets elcentral. Där används den först av det som är igång i huset just då. Det som blir över går ut på elnätet via elmätaren, eller till ett batteri om du har ett.
Verkningsgrad
Verkningsgraden anger hur stor del av ljusets energi som blir el. Moderna monokristallina paneler ligger på drygt 20 procent. Resten blir värme. Mer om skillnaderna mellan paneltyper finns i guiden om att välja solpaneler.
Solceller arbetar bättre när de är kalla. Varje grad över 25 grader i cellen sänker effekten något, vilket är en anledning till att en klar och kall vårdag kan ge mer effekt än en het dag i juli.
Solceller i svenskt klimat
Ljuset, inte värmen, avgör produktionen. Enligt Energimyndigheten ger en kilowatt solceller i Sverige normalt 800–1 100 kilowattimmar per år, vid söderläge och utan skugga. Det mesta kommer mellan maj och augusti, när dagarna är långa och solen står högt. Från november till januari är produktionen liten, och ett snötäcke på panelerna stoppar den helt tills snön glidit av.
Molnigt väder sänker produktionen kraftigt men inte till noll, eftersom panelerna även tar tillvara diffust ljus.
Solceller och solfångare
Solceller och solfångare förväxlas ofta. En solfångare värmer vatten eller luft med solens strålning och används för varmvatten och uppvärmning. En solcell producerar el. Det finns hybridpaneler som gör båda, men de är ovanliga på svenska villor.

